Ikraftträdandet av CRR III och CRD VI närmar sig snabbt – har ni koll på hur er verksamhet påverkas?

Ikraftträdandet av det nya EU-lanserade bankpaketet närmar sig med stormsteg. Ändringarna till Förordning (EU) nr 575/2013 i form av CRR III samt till Direktiv 2013/36/EU i form av CRD VI föreslås börja tillämpas från den 1:a januari 2025. Det kommande bankpaketet medför omfattande förändringar, vilket innebär att det är dags att påbörja förberedelserna för att säkerställa efterlevnad av de nya reglerna inom föreskriven tid. Huvudsakliga förändringar i CRR III och CRD VI kan sammanfattas i de sju områden som illustreras i figuren nedan.

Kreditrisk – Schablonmetoden (SA-CR)

Bakgrund

För att minska beroendet av externa klassificeringar, öka riskkänsligheten och främja jämförbarhet mellan kreditinstitut, introduceras ändringar i den nuvarande schablonmetoden för kreditrisk. Dessa förändringar innebär införandet av fler nivåer, kategorier och krav, vilket gör schablonmetoden mer komplex.

Exponeringsvärdet för poster utanför balansräkningen

Exponeringarna utanför balansräkningen justeras för att återspegla Basel III-förslaget, vilket leder till högre riskkänslighet. Den tidigare faktorn på 0 % ersätts nu med en faktor på 10 %. Dessutom införs en faktor på 40 % för att ytterligare öka riskkänsligheten. Under en övergångsperiod fram till och med den 31 december 2029 får kreditinstitut fortsätta att använda 0 %-faktorn för villkorslöst annullerbara åtaganden. Efter detta kommer faktorn att öka årligen med 2,5 % tills den når den nya nivån på 10 % den 1 januari 2033. Kreditinstitut med betydande exponeringar utanför balansräkningen, som de via kreditkort, kan påverkas avsevärt av denna förändring, vilket gör det viktigt att förbereda sig.

Exponeringar mot institut

Exponeringar mot institut ska riskvärderas med hjälp av den befintliga externa kreditvärderingsmetoden (ECRA), som baseras på kreditbetyg från ett utsett kreditvärderingsinstitut (ECAI), eller genom den nya standardiserade kreditvärderingsmetoden (SCRA). SCRA kräver att kreditinstitut kategoriserar sina institutexponeringar som saknar kreditbetyg från ett kreditvärderingsinstitut i tre riskklasser, baserat på både kvantitativa och kvalitativa kriterier. Med införandet av SCRA upphör den nuvarande möjligheten att använda en kreditbetyget på den nationella regeringen för att riskvikta exponeringar mot institut som saknar kreditvärdering.

Exponeringar som utgör specialutlåning

I schablonmetoden för specialutlåning införs nya exponeringsklasser: projektfinansiering, objektfinansiering och råvarufinansiering. Europeiska kommissionen bedömde att schablonmetoden inte var tillräckligt detaljerad för specialutlåning och har därför gjort mindre justeringar för att öka detaljnivån. Kommissionen har även beslutat att behålla den fördelaktiga behandlingen av högkvalitativa infrastrukturprojekt, en åtgärd som ursprungligen infördes i CRR II.

Exponeringar mot hushåll

Definitionen av hushållsexponeringar klargörs för att enhetliggöra tillämpningen av riskvikter i både schablonmetoden och internmetoden. Dessutom tillåts kreditinstitut att använda en fördelaktig riskvikt på 45 % för löpande hushållsexponeringar som uppfyller vissa betalnings- eller användningskrav, vilket förbättrar deras riskprofil.

Exponeringar säkrade genom fastigheter

En omklassificering av fastighetssäkrade exponeringar genomförs för att förbättra detaljeringsnivån på risker associerade med olika typer av fastighetstransaktioner och lån. Denna nya riskviktsbehandling bibehåller skillnaderna mellan lån med panträtt i bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter, men inför även ytterligare detaljnivåer gällande finansieringstyp och fastighetens skede (antingen under byggnation eller färdigställd). Speciell behandling ges till fastigheter vars avbetalningar är beroende av kassaflödet de genererar (IPRE), eftersom dessa lån anses vara riskfyllda jämfört med lån utan samma kassaflödesberoende. Dessutom baseras den nya riskviktsindelningen på exponeringskvoten (ETV-kvoten), vilket innebär att en lägre ETV-kvot leder till att en större del av lånet får lägre och mer förmånliga riskvikter, medan en hög ETV-kvot ger motsatt effekt.

Kreditrisk – Internmetoden (IRB)

Justeringarna i internmetoden för kreditrisk (Internal Ratings-Based Approach, IRB) påverkar i första hand institut med exponeringar mot stora företag, andra kreditinstitut och andra enheter i den finansiella sektorn. Dessa förändringar gäller även exponeringar mot företag utan extern kreditvärdering och användandet av avancerade internmodeller (Advanced IRB, A-IRB) i relation till exponeringar mot offentliga organ samt lokala och regionala myndigheter. Vidare är det värt att notera att internmetoden inte längre är godkänd för hantering av aktieexponeringar.

Kapitalgolvet

Allmänt

Kapitalgolvet för kreditrisk har varit föremål för omfattande diskussioner, särskilt i Norden där dess påverkan förväntas bli mest omfattande. Kapitalgolvet syftar till att minska fördelarna kreditinstitut erhåller genom att använda internmetoden för kreditrisk. Detta golv kommer att fasas in över en femårsperiod från och med 2025, där det börjar på 50 % och gradvis ökar till den slutliga nivån på 72,5 % år 2030. Kapitalgolvet kommer då att motsvara 72,5 % av de riskvägda tillgångarna beräknade enligt schablonmetoden för kreditrisk. Detta innebär att kreditinstitut som använder internmetoden måste jämföra sitt kapitalbehov med det som skulle krävas enligt schablonmetoden. På grund av historiskt låga kreditförluster och en stor andel lågrisktillgångar hos svenska kreditinstitut, förväntas kapitalgolvet påverka Sverige och övriga Norden i större utsträckning jämfört med resten av Europa.

Exponeringar mot företag utan extern kreditvärdering

En ny övergångsregel introduceras för kreditinstitut vid beräkning av kapitalgolvet för exponeringar mot företag som saknar extern kreditvärdering. Enligt denna regel får kreditinstituten tillämpa en riskvikt på 65 % (istället för den normala risken på 100 %) för sådana företag när de beräknar kapitalgolvet. Detta är tillämpligt för både privata och börsnoterade företag utan kreditvärdering, förutsatt att deras sannolikhet för fallissemang är mindre än 0,5 %. Dessa övergångsregler kommer att gälla fram till och med år 2032.

Marknadsrisk – Full implementering av FRTB

Implementeringen av Fundamental Review of the Trading Book (FRTB) var ursprungligen tänkt att ingå i CRR II, men blev uppskjuten. I stället infördes enbart rapporteringskrav för FRTB som en del av CRR II.

Nu, som en del av CRR III, genomförs den fullskaliga implementeringen av FRTB, där Pelare I-kapitalkraven för FRTB integreras. Dessa ändringar syftar till att klargöra och förbättra brister i både schablonmetoden och internmetoden, inklusive tydliggörande av skillnaden mellan bankboken och handelslagret. En betydande förändring är övergången till mer riskkänsliga internmetoder, där det nuvarande riskmåttet Value at Risk (VaR) ersätts med Expected Shortfall (ES). Detta syftar till att säkerställa att kreditinstitut bättre kan fånga upp mer extrema marknadsrörelser.

Kreditvärdighetsjustering (CVA)

Europeiska kommissionen genomför förändringar i kraven för Credit Valuation Adjustment (CVA) i enlighet med Basel III-regelverket. Dessa förändringar innebär att användningen av internmetoden för beräkning av kapitalkrav för CVA-risk inte längre godkänns. Istället introduceras tre nya metoder: schablonmetoden (SA-CVA), den grundläggande metoden (BA-CVA) och även den förenklade metoden (AA-CVA). SA-CVA kräver särskilt godkännande eftersom den baseras på egenberäknade CVA-känsligheter för marknadsrisk. Detta innebär också att schablonmetoden blir mer riskkänslig än tidigare.

Operativa risker

För operativa risker har man identifierat en bristande riskkänslighet i de nuvarande schablonmetoderna och en brist på jämförbarhet i internmetoden mellan olika kreditinstitut, på grund av den frihet som den nuvarande metoden för avancerade mätmetoder (AMA) erbjuder. Som svar på detta har alla befintliga metoder för att beräkna kapitalkraven för operativ risk ersatts med en enda, icke-modellbaserad metod som nu ska användas av alla kreditinstitut.

Den nya schablonmetoden som införts i Basel III bygger på en verksamhetsindikatorkomponent (BIC), som delar in verksamhetsindikatorn (BI) i tre intervall. Europeiska kommissionen har dock valt att utesluta förlustsindikatorn (ILM) i CRR III-metoden. Verksamhetsindikatorn beräknas med formeln

BI = ILDC + SC + FC

där ILDC är ränte-, leasing- och utdelningskomponenten, SC är tjänstekomponenten och FC är den finansiella komponenten.

Målet med den nya modellen är att harmonisera och förenkla beräkningen av minimikapitalbaskraven för operativ risk. Genom att standardisera tillvägagångssättet och använda en enhetlig, icke-modellbaserad metod, strävar man efter att skapa ett mer enhetligt och lättförståeligt system för kapitalkrav inom operativa risker för alla kreditinstitut.

ESG-risker

Miljö-, samhällsansvars- och bolagsstyrningsrisker (ESG-risker) har fått en framträdande roll i det nya bankpaketet, särskilt genom CRD VI. Europeiska centralbanken (ECB) har konstaterat att om banker fortsätter att omställa sig i nuvarande takt för att främja en mer hållbar finansiell industri, kommer få att uppnå de nödvändiga målen. För att accelerera denna omställning har nya definitioner av ESG-risker införts, och banker krävs nu rapportera sin exponering mot dessa risker. CRD VI innefattar nya krav som tvingar kreditinstitut att integrera ESG-faktorer i deras strategier och processer för att utvärdera interna kapitalbehov. Detta omfattar bland annat övervakning av kreditinstitutets affärsmodell och strategi, vilka kan påverkas av politik på både nationell och europeisk nivå, i syfte att främja hållbara ekonomier.

Sammanfattning

Europeiska kommissionen förutser att genomförandet av det nya bankpaketet kommer att göra tillsynsreglerna för kreditinstitut mer tillförlitliga och robusta, vilket i sin tur kommer att stärka EU:s banksektor och göra den mer motståndskraftig. Huvudsyftet med CRR III och CRD VI är att förstärka de riskbaserade kapitalkravsreglerna utan att väsentligt öka de totala kapitalkraven. Utöver detta lägger man större vikt vid ESG-risker i tillsynsreglerna, vilket kommer att spela en betydande roll framöver. De övergripande förändringarna är avsedda att främja europeisk ekonomisk tillväxt på medellång och lång sikt. Dessutom är syftet att de ekonomiska nedgångarna i framtiden inte ska bli lika djupa som tidigare och att reformerna ska bidra till en stabil återhämtning efter covid-19-krisen.

Vissa av de ändringar som införs genom CRR III och CRD VI förväntas ha en större påverkan på bankverksamheten i Sverige jämfört med andra europeiska länder. Ett framträdande exempel är kapitalgolvet, som sannolikt kommer att påverka svenska banker mer på grund av de låga riskvikter som dessa banker tillämpar i sina interna kreditriskmodeller. Det är viktigt att notera att Finansinspektionen redan har infört ett bolånegolv på 25 % i Sverige, vilket innebär att det inte främst är bolånen som kommer att påverkas av det nya europeiska kapitalgolvet, utan snarare andra typer av utlåningar, såsom företagslån.

I och med att ikraftträdandet av CRR III och CRD VI närmar sig, är det kritiskt att inte underskatta tiden som behövs för implementering. Om förberedelserna inte redan har påbörjats, är det nu hög tid att inleda arbetet med att anpassa sig till de kommande förändringarna. NFC har lång erfarenhet av att arbeta med både CRR och CRD och kan erbjuda hjälp för att på ett strukturerat och effektivt sätt hantera de utmaningar som CRR III och CRD VI medför.